Digitaliserat arkiv: Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad
Med hjälp av medel från Riksbankens Jubileumsfond har KvinnSam och Team Digitisering vid Göteborgs universitetsbibliotek digitaliserat arkivet efter Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad, som nu finns tillgängligt digitalt.
Kvinnliga Medborgarskolan grundades 1925 med syfte att utbilda kvinnor i medborgarskap efter rösträttens genomslag. Nu skulle kvinnorna ta plats i det offentliga! Lagom till skolans 100-årsjubileum har arkivet blivit fritt tillgängligt tack vare ett stort digitaliseringsprojekt vid KvinnSam.
- Både processen och resultatet av digitaliseringen har gjort det lättare att se kopplingar mellan dokument inom arkivet och även till andra arkiv som KvinnSam har, säger Christa Shusko, digitaliseringsassistent i projektet.
Ett viktigt arkiv i svensk kvinnorörelses historia
Arkivet efter Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad har särskild betydelse för hur kvinnor förstod och arbetade för att komma in i det offentliga samtalet i Sverige under åren efter rösträttsrörelsens framgångar år 1919. Skolans kurser behandlade en stor mängd olika traditionella ämnen som historia, samhällskunskap och psykologi, praktisk medborgarkunskap, körsång, gymnastik och rytmik. I projektet har över 600 dokument genererat närmare 20 000 digitala bilder av kursprospekt, protokoll, kursanmälningar, sånger, bibliotekskartotek, fotografier med mera.
Ett antal välkända personer inom svensk kvinnohistoria var tätt förknippade med skolans utveckling och styrning, inklusive skolans grundare godsägaren Elisabeth Tamm, yrkesinspektrisen Kerstin Hesselgren, författaren Elin Wägner, läkaren Ada Nilsson och pedagogen Honorine Hermelin. Den enda fasta läraren var Ebba Holgersson, men återkommande genom åren var också organisten och körledaren Elsa Stenhammar och skådespelerskan Gerda Lundequist. Gästföreläsare inkluderade Siri Derkert, Emilia Fogelklou och Alexandra Kollontay.
- Det har också upptäckts mycket som hittills varit mindre synligt i forskningen, säger Rachel Pierce, forskningssamordnare på KvinnSam. Fokus har ofta legat på grundarna av skolan och de personer som var där som gästföreläsare, nu framträder kursdeltagarna tydligare. Synligare blir även kökspersonal, ladugårds- och trädgårdsarbetare som arbetade för skolan eller på godset Fogelstad. Flera av dessa hade kommit till Fogelstad på flykt undan kriget.
Fortsatt digitalisering i projektet
I projektet, som löper till sista maj 2026, fortsätter arbetet med digitalisering av fotografier, berikande av metadata, transkribering och olika moment för tillgängliggörande av projektet på KvinnSams webb. På KvinnSam finns flera arkiv med starka kopplingar till Fogelstad, inte minst Fogelstadförbundet,som startade efter första kursen 1925 och fungerade som kursdeltagarna och lärarnas forum. Material från förbundets arkiv kommer också att digitaliseras inom projektet.
- Vi har tidigare lite skämtsamt sagt att alla vägar i arkiven leder till Fogelstad, men det är också sant. Det är så mycket av kvinnorörelsen i Sverige under 1900-talet som har sin utgångspunkt i Fogelstad, därför känns det jättekul att arkivet nu är fritt tillgängligt för alla att utforska, säger AnnaLena Bergquist, biträdande föreståndare och ansvarig för projektet från KvinnSam.
