Forskningsprojekt

Göteborgs 1968: Berättelser från en arbetarstad i rörelse

Detta projekt i muntlig historia behandlar Göteborgs 68-rörelse, d.v.s. den politiska vänsteraktivismen under 1960- och 70-talen. Målet är att genomföra en omfattande och systematisk insamling av intervjuer med samtida aktivister i olika partier och organisationer. Arbetet kommer att generera ett unikt källmaterial och därmed möjliggöra nydanande forskning kring drivkrafterna bakom och villkoren för den massiva kollektiva mobilisering som ägde rum under det senare 1960- och tidiga 70-talet. Särskilt fokus ligger på lyfta fram bidrag och perspektiv från individer och grupper som är dåligt representerade i existerande arkivsamlingar, det vill säga gräsrötter i allmänhet och kvinnor i synnerhet.

Projektet Göteborgs 1968: Berättelser från en arbetarstad i rörelse skiljer sig från tidigare forskning, dels i sitt fokus på muntliga källor och dels i sitt fokus på aktivismen i Göteborg. Idag är stadens 68-rörelse fortfarande i stort sett outforskad mark. Samtidigt har nyare litteratur kopplad till 400-årsjubileet lyft fram de genomgripande förändringar Göteborg genomgick under 1960- och 1970-talen samt stadens ledande roll inom den svenska vänstern. Av särskilt intresse är kvinnorörelsens koppling till vänstern under dessa år. Muntlig historia gör det möjligt att flytta fokus till lokala gräsrötter i vad som fortfarande var en utpräglad arbetarstad och relatera deras förhoppningar och ambitioner till en global vänsterrörelse.

Som en del av projektet ordnas och förtecknas Svenska Kvinnors Vänsterförbunds arkiv, ett betydelsefullt arkiv för att förstå vänsterns långvariga aktivism under hela 1900-talet samt kvinnornas roll i att upprätthålla vänsteraktivism genom kalla kriget.

Med ny finansiering från Ahrenbergs stiftelse har vi nu börjat intervjua deltagare i 68-rörelsen. Var du aktiv i 68-rörelsen och är intresserad av att delta i projektet? Kontakta i så fall någon av oss.

Martin Linde (martin.linde@history.gu.se)
Rachel Pierce (rachel.pierce@ub.gu.se)
Martin Öhman (martin.ohman@gu.se)

• Projekttid: 2024-
• Organisationstillhörighet: Institutionen för historiska studier och KvinnSam
• Finansiär: Anna Ahrenbergs Fond
• Kontaktperson: Rachel Pierce (rachel.pierce@ub.gu.se)

Till projektets webbplats på gu.se

Kvinno- och genusforskningen i framtiden?

Svenska arkivinstitutioner står idag inför flera stora utmaningar. Några av de mest kritiska är kopplade till digitaliseringen av samhället, något som inte bara förändrar vad ett arkiv är och omfattar utan också underminerar inarbetade förvärvspraktiker, inte minst gällande personarkiv och sociala rörelser. Samtidigt tar sig samhällelig aktivism idag nya uttryck och former. Viktiga delar av vår tids aktivism sker genom digitala kanaler och saknar tydlig förankring i traditionella föreningar. Detta har en genomgripande betydelse för hur aktivister arbetar, för den dokumentationen de producerar och för hur denna information kan hanteras. Mot bakgrund av denna utveckling är det ytterst angeläget att arkivinstitutioner stärker bevakningen inom sina respektive områden samt tar fram rutiner för insamling och bevarande av obeständigt digitalt material.

För kvinno- och genushistoriska institutioner är utmaningar än mer komplicerade. Den av Vetenskapsrådet finansierade studien ”Genus och arkiv” (Nordenstam 2008) hade som mål att lägga grunden för utvecklandet av verktyg för att förvärva, beskriva och tillgängliggöra arkiv av kvinno- och genushistoriskt värde. Sedan dess har dock Nordenstams förslag – nya arkivportaler, nätverk och principer för katalogisering och sortering – inte fått någon uppföljning. Samtidigt ökar medvetenheten kring behovet att problematisera ”det trubbiga begreppet kvinna” (Pihl Skoog 2022). Alla institutioner som sysslar med kvinno- och genushistoriskt material står idag inför en rad brännande frågor. Hur ska arkivvärlden anpassa sig till utvecklingen inom fältet kvinno- och genushistoria, som i allt högre utsträckning lyfter fram mångfald och queerperspektiv? Vilka donationer ska de prioritera framöver för att säkerställa kvinno- och genushistorias utveckling? Hur ska förvärvsarbete bedrivas givet att vår tids aktivism i allt högre grad synliggörs och existerar i sociala mediekanaler som Facebook och X/Twitter? Denna information ägs av kommersiella aktörer samtidigt som materialet torde vara en självklar del av kvinno- och genushistoriska arkiv.

Syftet med projektet är att skapa ett nätverk bestående av forskare och kulturarvsaktörer med fokus på kvinno- och genushistoria som ska ta ett helhetsgrepp på framtida insamling och bevarande av kvinno- och genusarkiv. Ett nätverk av detta slag, och de erfarenheter och kunskaper som det skulle generera, vore till gagn för alla aktörer som har i uppdrag att samla in arkiv för framtida forskning. Projektet kommer ha sin bas hos KvinnSam som i egenskap av nationellt bibliotek för genusforskning, förvaltare för Sveriges kvinno- och genushistoriska arkiv och universitetsgemensam forskningsinfrastruktur, har en unik position, såväl i Sverige som internationellt. I verksamhetens mångfasetterade uppdrag ingår insamling av arkiv för att möjliggöra och främja forskning inom svensk kvinno- och genushistoria.

Rachel Pierce (rachel.pierce@ub.gu.se)

Maria Cavallin-Aijmer (maria.cavallin@history.gu.se)

• Projekttid: 2024-2025
• Organisationstillhörighet: KvinnSam
• Finansiär: Riksarkivet, Stiftelsen Riksarkivarie Ingvar Anderssons fond
• Kontaktperson: Rachel Pierce (rachel.pierce@ub.gu.se)
• Samarbetspartners: Kvinnohistoriskt museum, Stockholms kvinnohistoriska, Queerrörelsens arkiv och bibliotek

Demokrati100: Kvinnor och medborgarskap. Digitalisera arkivet från Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad

Detta projekt, med finansiering från Riksbankens Jubileumsfond, fokuserar på digitalisering och tillgängliggörande av arkivet efter Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad. Arkivet har särskild betydelse för hur kvinnor förstod och arbetade för att komma in det offentliga samtalet i Sverige under åren efter rösträttsrörelsens framgångar år 1919. Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad drevs under åren 1925-1954 och höll vår- höst och sommarkurser mellan 1925-1954. Skolan drev också fortsättningskurser. 

Arkivet innehåller material från uppbyggandet av skolan, material från kurserna som protokoll, föredrag, fotografier med mera. Skolans kurser behandlade en stor mängd olika traditionella ämnen som historia, samhällskunskap och psykologi, praktisk medborgarkunskap, körsång, gymnastik och rytmik. Ett antal välkända personer inom svensk kvinnohistoria var tätt förknippade med skolans utveckling och styrning, inklusive skolans grundare Elisabeth Tamm, Kerstin Hesselgren, Elin Wägner, Ada Nilsson och Honorine Hermelin. Gästföreläsare inkluderade Siri Derkert, Emilia Fogelklou och Alexandra Kollontay. År 2025 är den hundra år sedan skolan startades.

Projektet kommer innefatta en digitalisering av materialet i arkivet samt applicering av metadata och möjligen transkriberingar i mån av tid. Vi kommer att publicera upphovsrättsfritt material i plattformen Alvin och material som inte är fritt att publicera kommer att tillgängliggöras på en dator i specialläsesalen på Humanistiska biblioteket vid Göteborgs universitetsbibliotek för studier på plats. Projektet kommer även att producera en visualisering över Fogelstads arkivets kopplingar i KvinnSams arkiv, givet dess påverkan på KvinnSams arkivbestånd under dess uppbyggnad på 1960-70-talet. Slutligen siktar vi på att skapa moduler för ett urval digitaliserat material, som ramas in med kontext och ger nya ingångar till rösträttsrörelsen och dess efterverkningar för hur kvinnor förstod fullt medborgarskap i Sverige under 1900-talets första hälft.

Vill du kika på arkivmaterial som redan digitaliserats? Här finns digitaliserat arkivmaterial plattformen Alvin 

Är du en forskare som är intresserad av att medverka eller utnyttja dessa digitaliserade dokument? Hör av dig till oss!

• Projekttid: 2024-2025
• Finansiär: Riksbankens Jubileumsfond
• Kontakt: AnnaLena Bergquist (anna.lena.bergquist@ub.gu.se)

SKBL – Svenskt kvinnobiografiskt lexikon

Svenskt kvinnobiografiskt lexikon bedrevs som projekt i två faser, 2016–2018 och 2019–2021. Projektet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond och leddes av Lisbeth Larsson och Maria Sjöberg vid Göteborgs universitet. I det webbaserade lexikonet finns nu över 2000 svenska kvinnor (och utländska kvinnor verksamma i Sverige), som under olika tider och på varierande sätt har bidragit till samhällsutvecklingen.

KvinnSam deltog i projektet med bland annat indexering, referens- och källhantering och korrekturändringar. Databasen och lexikonet utgör nu en del av KvinnSams resurser, vilket innebär löpande arbete med kompletteringar och korrigeringar. Språkbanken ansvarar för driften av databasen.

KvinnSam har mångårig erfarenhet av att bistå med systematisk litteratursökning och metodstöd till olika typer av forskningsöversikter inom vårt fält. Här hittar du en lista på publicerade översikter där bibliotekarier från KvinnSam medverkat.