2. Böcker, tidskrifter och annat tryckt material
  3. Digitaliserade äldre kvinnotidskrifter
  4. Äldre svenska kvinnotidskrifters historia
  5. Referenslista

Referenslista

Här hittar du referenser till källmaterial som nämns i historiken om de äldre svenska kvinnotidskrifterna. Materialet omfattar böcker, tidskriftsartiklar och akademiska avhandlingar som belyser kvinnotidskrifternas historia och betydelse från 1800-talet och framåt.

  1. "Fruntimmerstidningar", i Tidningskvinnor 1690—1960, red. Kristina Lundgren & Birgitta Ney, Lund: Studentlitteratur 2000, s. 15—23.
  2. Ingemar Oscarsson, " Med tryckfrihet som tidig tradition", i Den svenska pressens historia, 1. I begynnelsen (tiden före 1830), red. Karl-Erik Gustafsson & Per Rydén, Stockholm: Ekerlind 2000, s. 100.
  3. Margareta Björkman, Catharina Ahlgren. Ett skrivande fruntimmer i 1700-talets Sverige, Stockholm: Atlantis 2006, s. 103.
  4. Lisbeth Larsson, "Min kiära Syster och oförlikneliga Wän! Om 1700-talets svenska press och dess fruntimmerstidskrifter", i Nordisk kvinnolitteraturhistoria, bd 1: I Guds namn, 1000—1800, Höganäs: Wiken 1993, s. 429.
  5. Ann Öhrberg, Vittra fruntimmer. Författarroll och retorik hos frihetstidens kvinnliga författare, (diss), Skrifter utgivna av avdelningen för litteratursociologi vid litteraturvetenskapliga institutionen i Uppsala, nr 45, Hedemora: Gidlunds förlag 2001, kap.2.
  6. Öhrberg 2001, s. 187.
  7. Larsson 1993, s. 428.
  8. Margareta Berger, Äntligen ord från qwinnohopen! Om kvinnopress under 1700-talet, Stockholm: Förlaget Akademilitteratur 1984, s. 13—22.
  9. Larsson 1993, s. 438.
  10. Citerat ur Björkman 2006, s. 15 och not 6, s. 409.
  11. Björkman 2006, s. 111.
  12. Aspasie citerad ur Berger 1984, s. 10.
  13. Gender and the Victorian Periodical, red. Hilary Fraser, Stephanie Green och Judith Johnstone, Cambridge: Cambridge University Press 2003.
  14. Pauline A. Nestor "A New Departure in Women's Publishing: The English Woman's Journal & The Victoria Magazine", i Victorial Periodicals Review 1982:3, s. 96.
  15. Se t.ex. Ulla Manns Upp systrar, väpnen er! Kön och politik i svensk 1800-talsfeminism, Stockholm: Atlas 2005, s. 14.
  16. Signaturen Din redlige vän K., "En ny skolfråga. Utdrag ur ett bref till en vän", i Svenska Tidningen. Dagligt allehanda i Stockholm 5.1.1858.
  17. Anna Nordenstam, Begynnelser. Litteraturforskningens pionjärkvinnor 1850—1930, (diss), Stockholm/Stehag: Symposion förlag 2001.
  18. Anmälan citerad ur Nordenstam 2001, s. 56.
  19. Ibidem.
  20. Artikeln hänvisar till Emily Shireffs tankegångar, se vidare Nordenstam 2001, s. 105ff.
  21. Ulla Manns, Den sanna frigörelsen. Fredrika-Bremer-Förbundet 1884—1921, (diss), Stockholm/Stehag: Symposion förlag 1997, Manns 2005 och Nordenstam 2001. Inger Hammar, Emancipation och religion. Den svenska kvinnorörelsens pionjärer i debatt om kvinnans kallelse ca 1860—1900, (diss), Stockholm/Stehag: Symposion förlag 1999 betonar istället att Tidskrift för hemmet var förankrad i ett könskomplementärt tänkande utifrån en kristen idétradition. En mer könskomplementär syn på könen kan skönjas i Fredrika-Bremer-Förbundets ideologi menar Manns 1997, men först vid sekelskiftet 1900.
  22. Sanningssökare, [sign.], "Om könens betydelse i afseende på den intellektuella uppfostran" i Tidskrift för hemmet 1875, s. 5 och se vidare Nordenstam 2001, s. 113.
  23. Brev från Rosalie Olivecrona till Sophie Adlersparre 13 mars 1859 , citerat ur Nordenstam 2001, s. 58.
  24. Gender and the Victorian Periodical 2003, s. 5.
  25. Fredrika-Bremer-Förbundet. Inbjudning 1885, Fredrika-Bremer-Förbundets arkiv, Riksarkivet.
  26. Citerat ur Manns 1997, s. 65.
  27. Manns 1997, s. 63.
  28. "Inledningsord" i Dagny 1886:1, s. 1.
  29. Lina Samuelsson, "Dagny. En tidskrift för den nya dagens kvinna", i prel. titel 150 år med svenska kvinnotidskrifter. En antologi, red. Anna Nordenstam, (under publicering).
  30. Monica Boëthius, Hertha 1959:3. (Jubileumsnummer)
  31. Citerat ur Gunnel Weidel Randver, Tidskriften Framåt. Kvinnors kamp för det fria ordet, Rundqvists bokförlag: Göteborg 1985, s. 11.
  32. "Prenumerationsanmälan", i Framåt 1886:1.
  33. "Till Allmänheten", i Framåt 1886:1.
  34. Weidel Randver 1985, s. 9.
  35. Lisbeth Stenberg, "Sexualmoral och driftsfixering. Förnuft och kön i 1880-talets skandinaviska sedlighetsdebatt", i Nationell hängivenhet och europeisk klarhet. Aspekter på den europeiska identiteten kring sekelskiftet 1900, red. Barbro Kvist Dahlstedt & Sten Dahlstedt, Stockholm/Stehag: Symposion förlag 1999, s. 177ff.
  36. Sophie Adlersparre, "Göteborgs kvinnoförening och dess tidskrift 'Framåt'", i Dagny 1886:10, s. 249.
  37. Weidel Randver 1985, s. 86.
  38. Manns 1997, s. 92.
  39. "Till Allmänheten! Till Framåts läsare!", i Framåt 1889:1.
  40. "Inbjudan till prenumeration", i Hertha 1914:1.
  41. "Framtidens förtrupper", i Hertha 1914:18.
  42. Boëthius, i Hertha 1959:3, Jubileumsnummer s. 48.
  43. "Till våra läsare!" i Rösträtt för kvinnor 1912:1.
  44. Bertil Björkenlid, Kvinnokrav i manssamhälle. Rösträttskvinnorna och deras metoder som opinionsbildare och påtryckningsgrupp i Sverige 1902—21, (diss), Avdelningen för litteratursociologi vid Litteraturvetenskapliga institutionen Uppsala 1982; nr 17, s. 159.
  45. "Till Iduns läsarinnor!", i Idun, profnummer 1887:2.
  46. Eric Johannesson, Den läsande familjen. Familjetidskriften i Sverige 1850—1880, (diss), Stockholm: Nordiska museets Handlingar 96 1980, s. 7.
  47. Octavio Beer, "Idun", i Idun, profnummer 1 1887.
  48. "Till Iduns läsarinnor!", i Idun 1888:1.
  49. Lisbeth Larsson kallar Idun för damtidning, Se Larsson, En annan historia. Om kvinnors läsning och svensk veckopress, (diss), Stockholm/Stehag: Symposion förlag 1989, s.34.
  50. Till Idun-traditionen vid sekelskiftet 1900 hör förutom Idun också Svensk Damtidning och Hemtrefnad.
  51. Larsson 1989, s. 106.
  52. Margareta Stål, "'För quinnans framåtskridande', Idun — de första 25 åren", i 150 år med svenska kvinnotidskrifter. En antologi, red. Anna Nordenstam, (under publicering).
  53. Margareta Stål, "'Att fånga flugor med ättika'. Med humorn som vapen i könsdebatten", i Elin Wägner. Det första fotstegets moder. Antologi, red. Marianne Enge Swartz, Växjö: Artéa Förlag, s. 73—79.
  54. "Till Ellen Keys porträtt" undertecknad sign. A- St. [Anna Sterky], Morgonbris 1904:1.
  55. Eva Ekstrand, Morgonbris. Kvinnopress, trettiotal och längtan efter fri tid, (diss), Umeå: Umeå universitet, Institutionen för kultur och medier 2007, s. 34.
  56. För fler siffror se Ekstrand 2007, s. 245.
  57. Ekstrand 2007, s. 51.
  58. Gråt inte, kämpa! 10 år med kvinnorörelsen, Kvinnobulletinen, Hammarstöm & Åberg, s. 200.
  59. "Tidevarvet" osign, i Tidevarvet 1923:1.
  60. Ibidem.
  61. Ulla Isaksson & Erik Hjalmar Linder, Elin Wägner. Amason med två bröst 1882—1922. Dotter av moder jord 1922—1949, Stockholm: Albert Bonniers förlag (1977, 1980) 2003, s. 380f.
  62. Honorine Hermelin intervju som finns på DVD om Tidevarvet, utgiven av Kulturföreningen Fogelstad, 2008.
  63. Ulrika Knutson, Kvinnor på gränsen till genombrott. Grupporträtt av Tidevarvets kvinnor, Stockholm: Albert Bonniers förlag 2004, s. 113.
  64. Elisabeth Tamm, "Vår politiska väg. Ansvaret", i Tidevarvet 1923:1.
  65. Se t.ex. Ulla Isaksson och Erik Hjalmar Linder (1977, 1980) 2003, Lena Eskilsson, Drömmen om kamratsamhället. Kvinnliga medborgarskolan på Fogelstad 1925—35, (diss), Stockholm: Carlsson 1991.
  66. Gunilla Domellöf, Tidevarvet. En historisk bakgrund och introduktion, Kulturföreningen Fogelstad, Småskrift nr 8, bilaga till medlemsblad nr 45, december 2008, s. 30.
  67. Birgitta Wistrand, Elin Wägner i 1920-talet. Rörelseintellektuell och internationalist, (diss), Uppsala: Skrifter utgivna av Litteraturvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet 2006, s. 83ff.
Senast ändrad